Jag har njutit av all solen, all värmen och alla härliga stunder i hängmattan men visst har vi också våndats över den extrema torkan och den extrema brandrisken. Dag efter dag efter dag efter dag i nyheterna. Skogsbrand är ju det värsta jag kan tänka mig för vårt lilla torp i skogen, det skulle inte blir något kvar...
Någon har sagt att man ska akta sig för vad man önskar sig, man kan få det. Många av oss har absolut önskat oss en solig, varm och torr sommar men vi kanske glömde just brandrisken.
Än har vi vatten i brunnen även om nivån sjunker decimeter för decimeter men vi har förstås funderat över vår vattenkonsumtion. Av gammal vana gör vi som så många andra svenskar, vi slösar hejdlöst med vårt vatten av bästa kvalitet. Att vattna blommor har inte känns bra men ändå vill jag ju inte att mina fina pioner ska förtvina och dö. Eller rosorna eller den nyplanterade vita syrenen. Vi försöker ju vara sparsamma på alla vis men just för blommorna har vi stället en vattenslattstunna utanför köksfönstret. Man bara öppnar fönstret och häller i tratten. Där hamnar äggvattnet, potatisvattnet och andra små slattar som vi förut bara hällde ut och sen får blommorna det noga ransonerat. Känns bra!