Jag gillar mina arbetskamrater

De är duktiga och trevliga, en fröjd att arbeta med. Och det är tålmodiga också! Lyssnar snällt på mina dillpioner, flugsnappare och linoljefärger. De har till och med myntat ett nytt ord. På fredagen då vi börjar prata om helgen så får jag frågan om jag ska "torpa" . "Ska du torpa i helgen?" Visst låter det gulligt? Och den här helgen är det precis vad jag gör, jag torpar! I flödande solsken, dränkt i fågelkvitter, så härligt!

Jag skulle bara...

... hälsa från första flugsnapparen för året. Hoppas han och hans fru gillar någon av alla fina holkar som nu finns på plats!

Jag har hittat den!

Idag för precis tre år sedan blev jag bjuden på ett besök på Linnés Hammarby av nära och kära. Det var ett härligt besök, både hus och trädgård var väl värda besöket, men det jag minns bästa är faktiskt en dillpion. Det var mitt första möte med en dillpion och sedan dess har jag letat efter en planta av denna roliga växt. Och idag hittade jag den på Jättegrönt i gamla Linköping. Glad!

Nu är bara frågan var den ska stå. Inte för soligt var tipset då de blir lite risiga i de roliga bladen. Kanske bredvid trappan till friggeboden? Vi får fundera på det.

Igelkott på postorder eller så?

Vi har massor av fina djur på torpet. Räven är stadig gäst liksom rådjuren. Grävlingar passerar då och då och senast häromdagen var älgen på besök. Men vad jag saknar är en igelkott! Jag gillar igelkottar. Jodå, jag vet att de är fulla med löss och fästingar men de är ändå läckra djur precis som kameleonter. Nu tror jag kameleonterna har lite svårt att klara sig på vår torp men till en igelkott finns det både mat och mysiga lövhögar. Hur får man en igelkott att flytta i? Kan man adoptera en taggig familj? Gärna med en hel rad små taggiga ungar.

Borde kanske tänkt efter före

Man kanske inte ska ställa sig och försöka gräva upp buskar med maximal björkpollenvarning. Inte om man inte tål det alltså. Just nu är det lite tungt att andas får jag lov att erkänna. Men det löser lite Bricanyl tills i morgon så kan jag gå på det igen!

Det man inte har i huvudet...

Har vänt upp och ner på huset idag för att hitta min plånbok. Gav till slut upp insåg att enda stället jag inte letat var torpet. Sagt och gjort, åket ut och kollade. Oerhört lättad när jag hittar den lite under bordet där ute och därtill fick jag en lite stund i den ljumma kvällen på altanen. Det var värt resan i dubbel bemärkelse!

Vi har vatten igen

Jag vågar inte säga för mycket men det verkar som både pump och varmvattensberedare har överlevt vintern. Allt är inkopplat och vattnet flyter fint, både varmt och kallt. Det enda som var lite konstigt var att det rann så dåligt i handfatskranen när det flödade så fint i köket men det fick sin förklaring när vi skruvade av silen på kranen. Den var ju full av gegg, antar att det har växt till sig under några år, och efter rensning så blev det fullt flöde där med. Men det står en ny sil på inköpslistan, kändes som en rimlig investering.

Blir bara lite orolig när man ser väderleksprognosen, det hotar ju med minusgrader. Tänk om det blir så kallt att allt fryser sönder? Men så illa kan det väl bara inte vara. Nej, det accepterar jag inte. Bort med kung Vinter och fram med gumman Tö.