En så enkel lösning!

Visst det är konstigt att man är missnöjd med något i flera år och ändå inte gör något åt det? Och så bara plötsligt löser sig allt?

Vår vedlår har stått där med hålet uppåt sedan torpet blev vår. Det har varit svårt att skilja på nyaste och äldsta veden och vedbäraren har stått utanför och snafsat ner på golvet. Lösningen visade sig vara att man vred på låren så att hålet kom framåt. Nu är veden i låren alltid äldst, den i vedbäraren alltid färskast och därtill får den plats ovanpå låren. Det är så bra! Och inte var det jag som kläckte lösningen…

Trasmattor igen

Trasmattor har jag skrivit om förut, beklagat mig att jag inte kunde väva dem själv men nu har jag gått vävkurs i två år och där till blivit med egen vävstol. Nu är det dags! Bara det blir lite, lite varmare och kanske lite mer semester så ska det vävas i friggeboden. Jag har fyndat lådvis med färdiga mattrasor på secondhand.

Återkommer med rapport.

Mycket nöjd!

Jag testade ett nytt recept igår med mycket lyckat resultat. Man gnäller över klädkassar i det enda rummet, tar en händig och snäll man, förser honom med verktyg och en säng som ska slängas. Och så blir det nya fina hyllor och gott om plats för mycket! Och av bara farten blev det städat och röjt i badrummet. Och så vill jag påpeka att hylla är helt rak även om det inte ser ut så. Det är väggen bakom och kaklet som är snett men det är inte vårt fel!

Nej, nu får vi sluta kalla det badrum för det är det verkligen inte! Handfatet är visserligen kvar men i övrigt är det ju mest förvaring. Lillrummet? Smatten? Smutten, kanske? Eller finns det ett korrekt namn för det lilla, lilla rummet/förrådet i ett lite torp?

Nytt porslin?

Mullvads-sorken har fortsatt att gräva upp nya fina högar. Längst upp i högen lägger han gärna något skräp han hittat, t ex en glassbit eller så. Den här lilla skärvan hittade jag i söndags. Jag är ju inte världen bästa fotograf så jag fick inte till färgerna ordentligt. Mönstret är inte blått utan svart med en antydan till gult fyllnad i blomman. Jättesöt! Undrar om man kan hitta vad det är för ett mönster?

Trasmattor

Visst är det fin med trasmattor? På ett skurgolv i ett torp är ju det enda rätta. Vi har några trasmattor men vi skulle vilja ha fler och allra helst skulle jag vilja väva dem själv. Men även om jag anser mig ha kunskapen så har jag ingen vävstol och om jag skulle skaffa en så var skulle vi ha plats med den? Man kanske man kan gå någon kurs och väva där? Jag är öppen för förslag!

Men tills dess, tills vi hittar en lösning på det, så har jag kommit på ett tillfälligt alternativ. Man kan VIRKA en trasmatta. Jag har varit och fyndat mattrasor på second hand för det fantastiska priset av tio kronor (totalt alltså, inte per nystan) och börjat så smått på en rund matta. Det blir faktiskt ganska fint men det är tungt så man blir trött i lilla tassen, kommer inte så långt varje gång. Jag är rädd att det inte blir så hållbart som vävt heller men det gör ju inte så mycket, jag får väl göra en ny om några år.

Lite ledsen är jag

Symaskinen är trasig. Igår när jag sydde den sista sömmen på det första projektet (som inte alls har med torpet att göra. *) så fick jag den lilla spaken som lyfter foten lös i handen. Det går inte att sy så bra om man inte kan lyfta foten. Men i morgon ska jag och den sportlovslediga dottern till storstan  (Nä, här åker vi inte skidor på lovet, här åker vi till stan!) och då ska jag lämna in den. Det har min duktiga maskin gjort sig förtjänt av!

*) Lite stolt är jag över resultatet. Jag har inget riktigt sängbord utan det står en sekretär vid min säng. Viktiga saker innanför klaffen där uppe och kläder i lådorna under. Men jag har haft svårt att komma åt kläderna eftersom det alltid ligger så mycket grejor på den utfällda klaffen. Mobilen, vattenflaska, böcker, glasögon, pennor, Lypsyl mm mm mm. Och eftersom man är för lat att plocka undan pryttlet så försöker man bara lyfta lite, lite i klaffen när man behöver komma åt ett par trosor och så rasar det åt alla håll. Och så svär man över sin egen dumhet...

Nu har jag sytt en måttanpassad prylhållare med massor av fickor så att klaffen istället kan vara stängd i normalfallet. Visst blev det bra!

Jag hittade en gammal vän!

När vi la upp de sista julsakerna på vinden som vi hade missat förra gången, (Ja, jag vet att vi är sena. Men allt är ju i alla fall uppe innan vi plockar ner påsklådan!) hittade jag någon som jag faktisk letat efter men inte hittat. Nu låg han plötsligt bara där. Låt mig få presenter Johansson! Han fanns i min barndoms sommarstugor och hör för evigt sommarstugor till. Varför han heter Johansson och om det finns någon historia bakom vet jag faktiskt inte. Han bara fanns. Jag skulle kunna tänka mig att Mamma målat ögonen, eller kanske någon moster, ser ut som deras stil men jag vet inte.

Och det spelar ingen roll för nu ska han flytta till torpet! Han behöver lite nya fjädrar på hjässan så det ska vi fixa. Hoppas han kommer att trivas.

(Visst är det konstigt att han plötsligt dök upp? Jag har som sagt var letat i lådorna där uppe men inget hittat. Vi har ingen stor vind så jag förstår inte att jag missat honom tidigare. Jag funderar på om det kan ha med gårdstomten att göra? Han ser ut som han står där och myser. Kan det vara han som hjälpt mig?!?)

Lill-lördag.

Då var halva veckan gången, dags att planera helgen. Torpet? Nej, jag tror inte det, bara en kort tur i så fall. Istället har jag ställt fram symaskinen. Det ska sys överkast och gardiner till friggeboden och kuddar till gungstolen. Dags att komma igång om det ska vara klart när snön smälter.

Inget nytt bord

Det kommer nog att dröja innan vi hittar vad vi söker. Köpte i stället en linneduk på LaRedoute. Jättesmart att köpa en duk innan man vet hur stort bordet är eller hur?!

Undrar om det är några loppisar på gång i helgen?

När vi satt där framför brasan i lördags funderade vi lite över möblemanget på torpet. 

Matbordet är stor och rejält från IKEA. Ett alldeles utmärkt bord men för stort för det lilla rummet. Vi skulle vilja ha ett mindre, gärna klaffbord, och naturligtvis helst ett gammal. Stolarna är någon form av förfalskad gustavians modell så även det borde bytas.

Soffan är ingen höjdare heller. Den är stor och klumpig, jag tror modellen kan kallas Karl Johan och är lite väl överklass för ett litet torp i skogen. Den är därtill väl ingrodd med muslämningar och skulle behöva kläs om. Man skulle kunna tänka sig att en gammal fållbänk skulle passa bättre både i stil och format. Med lös dyna som man kan tvätt enkelt efter mössens vinterorgier.

Och sist men inte minst behöver Far en egen gungstol, han sitter alldeles för ofta i min.