Lite om vårt torp

Torpet byggdes 1841 av Carl Nilsson och tillhörde ett säteri i södra Östergötland. Det är en enkelstuga med stuga, sidokammare och kök på ca 30m2. Stugan var åretruntbostad till 1949 och hyrdes därefter ut som sommarstuga av säteriet.

1991, då tomten på drygt 2000 m2 styckades av och såldes, fanns förutom torpet ett dass, en ladugård, matkällare och brunn. Det är osäkert om den lilla arbetsboden som står där idag fanns före avstyckningen. Matkällaren hamnade tyvärr utanför tomten och är svårt förfallen. Marken är småländskt stenig och på tre sidor omgiven av planterad granskog, på den fjärde sidan ung aspskog.

Tomten är i stort sett röjd från skog men runt kanterna finns björk, lönn, rönn och ek. Där finns också diverse vildaplar och i alla fall ett gammalt äppleträd. Det finns många gamla bärbuskar: krusbär, hallon och vinbär, både röda och svarta. Det finns röda pioner vid stugan men annars saknas planerade rabatter.

Sedan avstyckningen och försäljningen har torpet haft en tysk och två danska ägare som vi vet om. Dessa har byggt till en friggebod som fungerar som gäststuga, dragit fram vatten från brunnen till huset, gjort ett litet, kaklat badrum i sidokammaren, inrett loftet till sovrum och därtill genomfört diverse renoveringsarbeten av mer eller mindre tveksam karaktär.

Det finns sommarvatten från egen brunn och el men ingen telefon och hjälplig mobiltäckning.

Vi är stolta ägare sedan maj 2011!

Hibiscus, det är jag det. Varför jag kallas det är en lång historia men att jag gillar blommor är ju inte så svårt att gissa. Nu är detta ingen blogg om blommor även om många av inläggen handlar om det utan om vårt torp, våra planer och drömmar och vårt arbete för att förverkliga dem.

lördag 18 februari 2012

Välkommen!

Mina barndom somrar tillbringades i små röda stugor. Jag förstod inte då varför Mamma var så ivrig att lämna stan och alla bekvämligheterna där så fort sommarlovet började. Hon bytte tacksam och glad diskmaskin mot kallvatten i en kran ute och badrummet mot kalla havsbad. Jag var tyckte det var underbart! Jag älskade somrarna i stugan! Men det är först på senare år jag förstår vad Mamma längtade efter. Lugnet, kravfriheten, luften och kanske mer som det är så svårt att sätta tummen på.

Så sedan säkert tio år har jag känt suget efter en egen stuga. Jag har letat. Varit på visningar. Drömt.

Och så i våras, lagom till min födelsedag hittade vi Torpet! Det är det jag vill skriva om. Att det blev vårt är bara början. Där finns så mycket vi vill göra! Och jag tänkte berätta om hur de går för oss om du vill läsa.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)