Lite om vårt torp

Torpet byggdes 1841 av Carl Nilsson och tillhörde ett säteri i södra Östergötland. Det är en enkelstuga med stuga, sidokammare och kök på ca 30m2. Stugan var åretruntbostad till 1949 och hyrdes därefter ut som sommarstuga av säteriet.

1991, då tomten på drygt 2000 m2 styckades av och såldes, fanns förutom torpet ett dass, en ladugård, matkällare och brunn. Det är osäkert om den lilla arbetsboden som står där idag fanns före avstyckningen. Matkällaren hamnade tyvärr utanför tomten och är svårt förfallen. Marken är småländskt stenig och på tre sidor omgiven av planterad granskog, på den fjärde sidan ung aspskog.

Tomten är i stort sett röjd från skog men runt kanterna finns björk, lönn, rönn och ek. Där finns också diverse vildaplar och i alla fall ett gammalt äppleträd. Det finns många gamla bärbuskar: krusbär, hallon och vinbär, både röda och svarta. Det finns röda pioner vid stugan men annars saknas planerade rabatter.

Sedan avstyckningen och försäljningen har torpet haft en tysk och två danska ägare som vi vet om. Dessa har byggt till en friggebod som fungerar som gäststuga, dragit fram vatten från brunnen till huset, gjort ett litet, kaklat badrum i sidokammaren, inrett loftet till sovrum och därtill genomfört diverse renoveringsarbeten av mer eller mindre tveksam karaktär.

Det finns sommarvatten från egen brunn och el men ingen telefon och hjälplig mobiltäckning.

Vi är stolta ägare sedan maj 2011!

Hibiscus, det är jag det. Varför jag kallas det är en lång historia men att jag gillar blommor är ju inte så svårt att gissa. Nu är detta ingen blogg om blommor även om många av inläggen handlar om det utan om vårt torp, våra planer och drömmar och vårt arbete för att förverkliga dem.

torsdag 29 mars 2012

Det blir en kvällstur

De lovar snö i natt redan. Visst är det gulligt av dem? Att lova alltså. Suck. Dåligt försök till humor. Men det betyder i alla fall att jag ska försöka komma ut i kväll för att skydda det vackra teglet. Det är säkert överdrivet försiktigt men jag vill ju inte att något ska hända. Det blir i alla fall till att åka själv, Sven jobbar.

Har jag tur har det uppdaterade anbudet från muraren kommit i brevlådan och då kan jag åka förbi hos honom med påskrift och nycklar. Vi har enats med honom att det blir att säkra brunnen och att göra det eldningssäkert i det stora rummet nu, snarast. Köksspisen sparar vi till nästa år. Det är ju inget måste, mer ett önskemål, och på så sätt sprider vi kostnaderna.  Och det känns helt OK. Jag är glad och nöjd! Till midsommar när det blir riktigt regnigt och ruggigt, som det alltid är på midsommar, så kan vi tända en riktigt go’ brasa!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar