Lite om vårt torp

Torpet byggdes 1841 av Carl Nilsson och tillhörde ett säteri i södra Östergötland. Det är en enkelstuga med stuga, sidokammare och kök på ca 30m2. Stugan var åretruntbostad till 1949 och hyrdes därefter ut som sommarstuga av säteriet.

1991, då tomten på drygt 2000 m2 styckades av och såldes, fanns förutom torpet ett dass, en ladugård, matkällare och brunn. Det är osäkert om den lilla arbetsboden som står där idag fanns före avstyckningen. Matkällaren hamnade tyvärr utanför tomten och är svårt förfallen. Marken är småländskt stenig och på tre sidor omgiven av planterad granskog, på den fjärde sidan ung aspskog.

Tomten är i stort sett röjd från skog men runt kanterna finns björk, lönn, rönn och ek. Där finns också diverse vildaplar och i alla fall ett gammalt äppleträd. Det finns många gamla bärbuskar: krusbär, hallon och vinbär, både röda och svarta. Det finns röda pioner vid stugan men annars saknas planerade rabatter.

Sedan avstyckningen och försäljningen har torpet haft en tysk och två danska ägare som vi vet om. Dessa har byggt till en friggebod som fungerar som gäststuga, dragit fram vatten från brunnen till huset, gjort ett litet, kaklat badrum i sidokammaren, inrett loftet till sovrum och därtill genomfört diverse renoveringsarbeten av mer eller mindre tveksam karaktär.

Det finns sommarvatten från egen brunn och el men ingen telefon och hjälplig mobiltäckning.

Vi är stolta ägare sedan maj 2011!

Hibiscus, det är jag det. Varför jag kallas det är en lång historia men att jag gillar blommor är ju inte så svårt att gissa. Nu är detta ingen blogg om blommor även om många av inläggen handlar om det utan om vårt torp, våra planer och drömmar och vårt arbete för att förverkliga dem.

fredag 23 mars 2012

Jag var där idag

Vilken underbar eftermiddag! Den första riktiga vårvärmen.

Jag var på torpet själv i eftermiddags, Sven jobbade. Blåsippor i backen. Två nya sorters krokusa, en gul och en nästan vit. En driva av snödroppar utanför köksfönstret. Massor av kvittrande fåglar, jag är inte så bra på fågelläten men en bofink var det absolut! Ormvråksparet seglade över huvudet på mig.

Jag grävde klart för att plantera lavendeln i kanten av uteplatsen. Nu behövs bara lite mer jord.

När jag åkte hemmåt var bilen fulla av diverse mattor, kuddar, filtar, gardiner och det mesta ur köket. Nu går tvätt- och diskmaskin varma för att bli av med muslortarna.

Det låter som om jag slet där ute men så var det inte. Större delen av tiden där ute satt jag i solen i bara linnet och läste i den stora boken om Linné. Läkande! Istället för att jag känner mig trött, grå och stressad inombords så känner jag mig grön, fridfull och välsignad!
Upplagd av kl.
Etiketter: ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)