Lite om vårt torp

Torpet byggdes 1841 av Carl Nilsson och tillhörde ett säteri i södra Östergötland. Det är en enkelstuga med stuga, sidokammare och kök på ca 30m2. Stugan var åretruntbostad till 1949 och hyrdes därefter ut som sommarstuga av säteriet.

1991, då tomten på drygt 2000 m2 styckades av och såldes, fanns förutom torpet ett dass, en ladugård, matkällare och brunn. Det är osäkert om den lilla arbetsboden som står där idag fanns före avstyckningen. Matkällaren hamnade tyvärr utanför tomten och är svårt förfallen. Marken är småländskt stenig och på tre sidor omgiven av planterad granskog, på den fjärde sidan ung aspskog.

Tomten är i stort sett röjd från skog men runt kanterna finns björk, lönn, rönn och ek. Där finns också diverse vildaplar och i alla fall ett gammalt äppleträd. Det finns många gamla bärbuskar: krusbär, hallon och vinbär, både röda och svarta. Det finns röda pioner vid stugan men annars saknas planerade rabatter.

Sedan avstyckningen och försäljningen har torpet haft en tysk och två danska ägare som vi vet om. Dessa har byggt till en friggebod som fungerar som gäststuga, dragit fram vatten från brunnen till huset, gjort ett litet, kaklat badrum i sidokammaren, inrett loftet till sovrum och därtill genomfört diverse renoveringsarbeten av mer eller mindre tveksam karaktär.

Det finns sommarvatten från egen brunn och el men ingen telefon och hjälplig mobiltäckning.

Vi är stolta ägare sedan maj 2011!

Hibiscus, det är jag det. Varför jag kallas det är en lång historia men att jag gillar blommor är ju inte så svårt att gissa. Nu är detta ingen blogg om blommor även om många av inläggen handlar om det utan om vårt torp, våra planer och drömmar och vårt arbete för att förverkliga dem.

måndag 21 maj 2012

Ont


Att fixa en ny altan har seglat högt upp på priolistan för den har varit dum mot mig!

Det sista jag gjorde där ute igår var att sätta en ordentligt sticka i foten från altanen. Sticka förresten, det jag drog ut var mer som en mindre pinne, om jag får säga det själv, men jag tycks ändå inte fått ut allt för det gör j…t ont idag. Har skaffat mig en tid på vårdcentralen för jag vågar inte karva mer själv. Sköterskans kommentar var; Altan, då är det impregnerat också, måste bort.

Detta talar ju för Svens teori att nästa altan ska vara av lärk som håller bra utan impregnering. Nu är det väl så att altan inte är speciellt 1800-tal på ett torp, antagligen inte lärk heller. Eller har jag fel? Jag får läsa på, leta lite fakta, även om det nog inte spelar så stor roll. Fördelarna med ett trädäck framför dörren vinner över den historiska aspekten den här gången.
Upplagd av kl.
Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)