Lite om vårt torp

Torpet byggdes 1841 av Carl Nilsson och tillhörde ett säteri i södra Östergötland. Det är en enkelstuga med stuga, sidokammare och kök på ca 30m2. Stugan var åretruntbostad till 1949 och hyrdes därefter ut som sommarstuga av säteriet.

1991, då tomten på drygt 2000 m2 styckades av och såldes, fanns förutom torpet ett dass, en ladugård, matkällare och brunn. Det är osäkert om den lilla arbetsboden som står där idag fanns före avstyckningen. Matkällaren hamnade tyvärr utanför tomten och är svårt förfallen. Marken är småländskt stenig och på tre sidor omgiven av planterad granskog, på den fjärde sidan ung aspskog.

Tomten är i stort sett röjd från skog men runt kanterna finns björk, lönn, rönn och ek. Där finns också diverse vildaplar och i alla fall ett gammalt äppleträd. Det finns många gamla bärbuskar: krusbär, hallon och vinbär, både röda och svarta. Det finns röda pioner vid stugan men annars saknas planerade rabatter.

Sedan avstyckningen och försäljningen har torpet haft en tysk och två danska ägare som vi vet om. Dessa har byggt till en friggebod som fungerar som gäststuga, dragit fram vatten från brunnen till huset, gjort ett litet, kaklat badrum i sidokammaren, inrett loftet till sovrum och därtill genomfört diverse renoveringsarbeten av mer eller mindre tveksam karaktär.

Det finns sommarvatten från egen brunn och el men ingen telefon och hjälplig mobiltäckning.

Vi är stolta ägare sedan maj 2011!

Hibiscus, det är jag det. Varför jag kallas det är en lång historia men att jag gillar blommor är ju inte så svårt att gissa. Nu är detta ingen blogg om blommor även om många av inläggen handlar om det utan om vårt torp, våra planer och drömmar och vårt arbete för att förverkliga dem.

torsdag 18 oktober 2012

Den fungerar!


Robotdammsugaren alltså. Det blir rent och fint både på mattor och golv. Och vi måste haft det oerhört skitigt hemma för den blir full av damm direkt, måste nog tömmas dagligen. Begränsningen verkar vara snafset framför braskaminen, lite barkflagor och så. Han puttade det framför sig och la det som en lite rullstensås framför mattkanten när han kravlade sig upp där men det kan jag leva med, man får väl ta ett tag med sopborsten helt enkelt.

Katten är mycket intresserad! Han följer efter den, lägger sig i anfallsposition men vågar inte anfalla och så när maskinen vänder och kommer mot honom sätter han sig villrådigt upp och så slutar det med att han skuttar undan. Jag tror de kan bli kompisar…

Men den måste ju ha ett namn! Den är ju nästan levande, man pratar i alla fall med den då den kommer förbi och då måste man ju kunna tilltala den med namn. Tycker jag. Man vill ju inte vara oartig. Så namnförslag mottages med tacksamhet! 
Upplagd av kl.
Etiketter:

2 kommentarer:

  1. torpstugan23 oktober 2012 kl. 16:49

    hej.
    Nej robotdamsugare ger jag ingenting för! Inte heller robot gräsklippare.

    SvaraRadera
  2. Hibiscus24 oktober 2012 kl. 12:32

    Varför? Det blir ju hur fint som helst!

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)