Lite om vårt torp

Torpet byggdes 1841 av Carl Nilsson och tillhörde ett säteri i södra Östergötland. Det är en enkelstuga med stuga, sidokammare och kök på ca 30m2. Stugan var åretruntbostad till 1949 och hyrdes därefter ut som sommarstuga av säteriet.

1991, då tomten på drygt 2000 m2 styckades av och såldes, fanns förutom torpet ett dass, en ladugård, matkällare och brunn. Det är osäkert om den lilla arbetsboden som står där idag fanns före avstyckningen. Matkällaren hamnade tyvärr utanför tomten och är svårt förfallen. Marken är småländskt stenig och på tre sidor omgiven av planterad granskog, på den fjärde sidan ung aspskog.

Tomten är i stort sett röjd från skog men runt kanterna finns björk, lönn, rönn och ek. Där finns också diverse vildaplar och i alla fall ett gammalt äppleträd. Det finns många gamla bärbuskar: krusbär, hallon och vinbär, både röda och svarta. Det finns röda pioner vid stugan men annars saknas planerade rabatter.

Sedan avstyckningen och försäljningen har torpet haft en tysk och två danska ägare som vi vet om. Dessa har byggt till en friggebod som fungerar som gäststuga, dragit fram vatten från brunnen till huset, gjort ett litet, kaklat badrum i sidokammaren, inrett loftet till sovrum och därtill genomfört diverse renoveringsarbeten av mer eller mindre tveksam karaktär.

Det finns sommarvatten från egen brunn och el men ingen telefon och hjälplig mobiltäckning.

Vi är stolta ägare sedan maj 2011!

Hibiscus, det är jag det. Varför jag kallas det är en lång historia men att jag gillar blommor är ju inte så svårt att gissa. Nu är detta ingen blogg om blommor även om många av inläggen handlar om det utan om vårt torp, våra planer och drömmar och vårt arbete för att förverkliga dem.

söndag 27 maj 2018

Kycklingar?

Kan det vara så att vi har kycklingar på gång?!?
Svarta Malin ligger som en platt padda i det ena värpredet. Och hon är INTE snäll när de andra försöker komma och trängas. Jag har läst i min födelsedagsbok om höns att en höna som börjar ruva ordentlig kallas sur och nu förstår jag vad det innebär. Jag har trott tidigare att både Gullan och Ivar (jo, det är en höna, ingen tupp) tänkt sig att ruva fram en kull men de har hållit ut i några timmar, max ett dygn, men Malin har legat där sedan onsdag så det verkar vara allvar denna gång. Hon har fått behålla gårdagens och dagens ägg, totalt nio stycken. Jag har ordentligt märkt dem med datum. Men fler får hon inte för lyckas hon blir det femton höns som ska få plats i det lilla, lilla hönshuset. De bli i så fall trångt och mysigt!
Tre veckor ska det ta. Intet är som väntans tider!
Upplagd av kl.
Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)