Bästa varianten av Kristiflygare

Sol genom ljusgröna vårträd. Massor av fågelkvitter och årets första gök i fjärran. Och så ägg från egna höns till frukost. Åh va bra jag har det!

Lycka

Det finns många definitioner på vad lycka är men idag kände jag att jag behövde lägga till en till:
Att sitta i en vittsippsbacke och måla sina egenhändigt hopsnickrade pionstöd, det är lycka det!

Och det visade sig vara någon som förevigade min lycka...

Pionstöden knåpade jag ju ihop förra sommaren. Sneda och vinda, jag är ju inte så bra på sånt, och nu när det blev en slatt färg över från hönshusbygget ska de få lite färg också. Det är hög tid att det kommer på plats, pionerna växer så det knakar och är fulla med knoppar.

När man sitter där och målar och lyssnar på flugsnapparen i trädet bredvid tänker man så bra. Jag har ju bytt jobb i vinter, till en konstruktionsavdelning, och håller på att lära mig alla nya termer och annat man behöver när man ska nykonstruera något. PROTOTYPEN till pionstöden gjordes förra sommaren och godkändes av Produktion, Inköp och förstås av Utvecklingsavdelningen (alla tre = jag). Kvalitet (också jag) var lite tveksamma men kalkylerade risken för problem hos kund med vidhängande servicekostnaden till acceptabel.

Det jag målade idag var en typisk FÖRSERIE som också användes som TRÄNINGSSERIE för Produktion. Och nu är det dags för FÄLTPROV. Om det blir godkänt kan vi sätta igång serieproduktion.

Jag är inte ett dugg skadad av mitt arbete...

Titta vad jag tittade!

Åh, så söta små ägg. Lite svagt ljusbruna och pyttesmå. Dessa är ovägda men de ska vara ca 30 gram enligt de som vet. Och visst måste det betyda att de trivs, våra pullor? Fyra ägg (jo, det kom ett till innan kvällen) redan första dagen.

Pullorna, pullorna, pullorna!

Får jag presentera våra nya familjemedlemmar:

Herr Dvärgkochin med sina fem fruar. Vi har ännu inga namn så det får bli fru Svart, fru Brun, fru Ljusbrun och det två fruarna Gråmelerade så länge. Visst är det fina?!!!

Tanken att det skulle vara mysigt att ha höns är något som växt fram under de senaste åren. Storasyster har ju i många år pratat om detta med höns och det kanske var så att när hon äntligen fick som hon ville och jag fick se hennes fina hönor så började min egen hönslängtan växa. Alla kanske har en medfödd hönslängtan som ligger där och väntar på att bli inspirerad och börja växa?!? Någon som forskat på det?
 

Våren stora projekt, fortsättning

Galler.


Nättak.

Och en färdig inredning.

Ja, nu förstår ni nog vad som pågår. Årets projekt är höns! Och nu är allt klar, det är vara de nya invånarna som saknas....

Vårens stora projekt

Vad är detta? Ett litet grön hus med ett ännu mindre fönster.








Vitt och fräscht inomhus verkar det vara också.

Inget demonstationståg för oss idag, bara torp för hela slanten.

Helgen på torpet har varit lite ruggig och mycket blöt, mycket brasa har det eldats, men det är ok för där är fint ändå.

Påskliljorna är som finast och vitsipporna är som vispgrädde i backarna medan blåsipporna håller på att ge sig. Och mitt i alltihop blommar tibasten. Känns lite sent. Men det är nog dags att ta bort den buske som står i mitt i den gryende frukt- och bärträdgården, lite dumt med giftiga bär just där. Jag kan glädja mig åt det lilla snåret bortanför brunnen istället som inte står så lättillgängligt för små besökare.

Fåglarna är också på ingående. Tranorna trumpetar borta i kärret, rödhaken var där redan förra helgen och nu kunde vi hälsa flugsnappare och gärdsmyg välkomna.

Sköna maj välkommen!