Vedskjulet har hitta sin plats

Vi plockade ju ner förrådet vid friggeboden. Och vi har satt upp det igen! Det var förvånansvärt enkelt och väldigt roligt att bygga upp ett hus igen. Funkade verkligen över förväntan! Allt passade fint ihop men det var nog tur att vi var noga med att märka upp alla brädor innan vi rev.

Takbjälkarna var illa däran av fukt och myrangrepp men min duktiga älskling gjorde nya med de gamla som mall. Passade som en smäck!

Många av golvbrädorna gick att återanvända och det var ju lätt gjort att såga till några nya. Måste få skryta lite, det är faktisk jag som skruvat fast golvet i ena halvan. Jag älskar min lilla skruvdragare som fungerar även för små tassar.

Alltihop är nymålat och fint, jag har varit flitig med penseln. Sen är det bara taket kvar men plåtarna är beställda så det är också på gång. Vi kommer ha ett nytt vedskjul före vintern.

Att samla vatten.

Ett av ledorden denna sommar var förstås vatten eller rättare sagt bristen på vatten. Vattnet i brunnen sjönk och sjönk men har inte tagit slut men så har vi också sparat. Duscha och vattna har det förstås inte varit tal om och vi har kompletterat med dunkar från stan'.

Men vi har också stegvis utvecklat möjligheten att spara. Det står numer en stor tunna under stupröret bakom huset, förut ledde vi bara bort det vattnet. Det har hamnat spannar under "fel" sida av vattenrännorna på både hus och friggebod, där det rinner över när det kommer mycket vatten på en gång.

Lite stolta är vi också över den lilla tunna utanför köksfönstret. Man öppnar köksfönstret och häller potatisvatten mm i tratten och det plaskar skönt i tunnan. Det är inte vacker och det är inte mycket vatten men det har räckt till att vattna kryddträdgård och dillpion i alla fall!

Nu har vi bara ett litet problem. Det är fullt med vatten i den lilla tunnan och den stora. Ekfaten är fulla till kanten. Både stora och lilla vattenkannan är förstås fulla. Fem spannar plus den nya stora murarhinken fyllda till brädden. Och tre skottkärror fulla med vatten. Allt är vattnat, inget slokar längre och det regnar där ute.
VAD SKA VI GÖR MED ALLT VATTNET?!?

Sommarens djurliv

Ingen sommar har vi tillbringar mer tid på torpet än denna underbara sommar. Det är kanske därför vi också sett mer djur än vi brukar. Det bor ett rådjur vid bäcken, en ung älg som vi sett på vägen upp mot torpet flera gånger och rävar som vi sett spår av ett flertal gånger. (Bland annat när det leker med mina tofflor...)

Men det bästa av allt är något som en kväll fastnade på en bild i åtelkameran.

Ser ni vad det är? En lo! (Och här har vi diskuterat om det är en lokatt, ett lodjur eller bara en lo. Det känna som alla tre är ok.) 

Helt fantastiskt att vi har en lo in på knutarna. Det är ju en dröm att få se en i skogen men jag nöjer mig med att den rör sig på tunet på nätterna när jag sover. Jag har tom rapporterat det på www.skandobs.se som är utvecklat tillsammans med Naturvårdsverket och hittar då att det har synts en lo på fler ställen i grannskapet under sommaren. Det är säker "vår" som är rört sig runt bygden.

Utomhuslek

Jag är ju inte så väldigt god vän med bollar och klot och så. De kommer inte åt de håll som jag tänkt mig och framförallt aldrig så långt som jag planerat. Jag förstår inte riktig hur ni andra gör! Och ändå tycker jag det är så roligt med spel och lekar och i år har ägnat oss något åt två olika utomhusaktiviteter:

Vi har spelat lite krocket när det inte varit för varmt. Jag är jättedålig på krocket, har alltid varit, men om man lägger banan i en knölig, oklippt och sluttande backe så har jag också en chans. Terrängkrocket! Med en ganska fri regelbok.


Och så kom Amerikaresenärerna hem i ett med ett nytt spel som heter Cornhole. Man kastar en gammaldags ärtpåse, typ, i ett hål. Fast namnet antyder ju att det inte ska vara ärtor i påsen utan majs. Det har i alla fall sågats och snickrats och målats. Sytts påsar som fyllts. Mycket trevligt spel! Det kommer tas fram fler somrar!

Vårt gamla äppleträd

Vårt enda gamla äppleträd dignar av frukt som så många andra fruktträd i år. Vi har ju inte lyckats hitta någon som kan tala om vad det är för äppelsort men nu har vi hittat Nordiska museets Äppleapp! Med hjälp av några frågor hade vi på fem minuter bestämt oss för att det är Arvidsäpplen vi har. Jodå, jag förstår att vi inte blir några experter med hjälp av en app men det verkar vara ett helt möjligt antagande. En sörmländsk äpplesort från mitten av 1800-talet kan mycket väl ha hamnat på vårt torp. Testa appen själv!

Det är ju ett tidigt äpple, moget nu, som är sött och fint men mjöligt vilket tyvärr inte är så uppskattat i vår familj. Att spara det fungerar dåligt så det är tur att det blir ett underbart mos och goda äpplepajer av dem!

Nu har vi samma problem i år som alla år, många av äpplena faller till marken innan de är riktigt mogna, ofta med grova gångar i köttet. Vi funderar på om det kan vara Äpplevecklaren. Beskrivningen stämmer ganska bra men det enda botemedlet tycks vara att borsta stammen försiktigt för att bli av med övervintrande  larver. Med tanke på vårt gamla knotiga tråd känns det svårt att göra ett bra arbete. Jaja, i år får vi mer äpplen än vi kan hantera i alla fall!

Myggnät

Vi har haft ett fullt fungerade men hiskeligt fult myggnät där upp. När det nu började bli för många och för stora hål blev det så här i stället. 

Fråndraget

Fördraget. 

Ganska nöjd. Hoppas nu bara att katten kan låta bli att jag flygdjur som sitter på utsidan. Det blir så tråkiga revor då.

Rosen har skaffat tassels!

Vi har ju två planterade rosor, en torpros från norr och en från söder men vilda rosor har vi oräkneliga, överallt. Det varierar lite i färg och i doft och jag har en speciell favorit som doftar gudomligt. Från början var det en 2,5 meter lång, stickig, kal pinne med en tofs av blad och blom längst ut, inte vacker alls. Försiktigt har jag vårdat nya skott och nu har en nästan buskform, riktigt snygg om jag får säga det själv.

Och så häromdagen när jag tittade närmre på den har den inte bara fått nypon utan också röd-rosa tofsliknande prydnader! Den ser nästan julpyntad ut!

Här krävdes Google och det var inte svårt alls att hitta att det är sömntornstekeln som varit på besök. Och det bästa av allt är att det tydligen inte skadar rosen och inte verkar vara någon fara att det ska sprida sig och ställa till något så det får sitta där och vara vackert.