Lite om vårt torp

Torpet byggdes 1841 av Carl Nilsson och tillhörde ett säteri i södra Östergötland. Det är en enkelstuga med stuga, sidokammare och kök på ca 30m2. Stugan var åretruntbostad till 1949 och hyrdes därefter ut som sommarstuga av säteriet.

1991, då tomten på drygt 2000 m2 styckades av och såldes, fanns förutom torpet ett dass, en ladugård, matkällare och brunn. Det är osäkert om den lilla arbetsboden som står där idag fanns före avstyckningen. Matkällaren hamnade tyvärr utanför tomten och är svårt förfallen. Marken är småländskt stenig och på tre sidor omgiven av planterad granskog, på den fjärde sidan ung aspskog.

Tomten är i stort sett röjd från skog men runt kanterna finns björk, lönn, rönn och ek. Där finns också diverse vildaplar och i alla fall ett gammalt äppleträd. Det finns många gamla bärbuskar: krusbär, hallon och vinbär, både röda och svarta. Det finns röda pioner vid stugan men annars saknas planerade rabatter.

Sedan avstyckningen och försäljningen har torpet haft en tysk och två danska ägare som vi vet om. Dessa har byggt till en friggebod som fungerar som gäststuga, dragit fram vatten från brunnen till huset, gjort ett litet, kaklat badrum i sidokammaren, inrett loftet till sovrum och därtill genomfört diverse renoveringsarbeten av mer eller mindre tveksam karaktär.

Det finns sommarvatten från egen brunn och el men ingen telefon och hjälplig mobiltäckning.

Vi är stolta ägare sedan maj 2011!

Hibiscus, det är jag det. Varför jag kallas det är en lång historia men att jag gillar blommor är ju inte så svårt att gissa. Nu är detta ingen blogg om blommor även om många av inläggen handlar om det utan om vårt torp, våra planer och drömmar och vårt arbete för att förverkliga dem.

tisdag 1 maj 2012

Vilken underbar Valborg!

Det finns bara två varieteter på valborgsväder verkar det. Antingen är det nästan vinter eller så är det nästa sommar. Jag hoppas att du hade som vi i går, nästan sommar.

På torpet fick vi besök, mycket efterlängtat besök, av muraren. Han lovade ju att det skulle vara klart till första maj och han höll vad han lovade, jag kan bara rekommendera Anders Murare i Sommen!

Det blev jättesnyggt vid brunnen, inte alls så klumpigt som jag såg för mig i mitt huvud. (Jag ska fixa lite bilder under dagen, lovar!) En snygg och prydlig ring. Tidigare kändes det hela tiden som om man skulle råka rasera brunnen när man gick där, öppningen var instabil, men nu känns det säkert. Brunnen är ju 150 år, vill absolut inte förstöra den första torparens arbete. I betongen finns fästskruvar nergjutna så nästa steg är att bygga en överbyggnad men det ska vi försöka klara själva under sommaren. Ännu ett projekt att forska på hur det egentligen såg ut vid en brunn 1841. Jag älskar projekt!

Och så är det rör ända upp i skorstenen. Nu ser man inte en massa konstiga tussar av isolering när man tittar upp utan en snygg och nyslammad skorstenspipa. Nu ska vi helst ha dit sotaren snarast men det känns som en formalitet, vi har ju gjort precis som han sa till oss.

Sen blev det kaffe och glass med Stefan och Jonas (som alltså är Anders Murare) i solen och efter det siesta i solen utan Stefan och Jonas.

Kvällen avslutades vid majbålet i närheten. Fantastiskt vacker med den nedgående solen som glittrade i sjön, en liten och ålderstigen men mycket välklingande hembygdskör, ungar som sprang och lekte i snåren och ett lagom fyrverkeri på slutet. Precis som det ska vara, vi kommer tillbaka nästa år!

En helt underbar Valborg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar