Nyss hemkomna efter vår första vinterövernattning på torpet. Lite trötta och rökdoftande men glada!
Det är mycket att berätta så vi får ta lite i taget.
Snön har ju smällt undan ordentligt och så har det frusit på igen de senaste dagarna. Detta betydde att den sista lilla vägsnutten fram till stugan var hård och isig men vi vågade ändå inte köra då mittsträngen var så hög att den kanske hade slagit sönder något under bilen. Istället halade vi fram den nyköpta pulkan. Familjen gamla pulkor har nått tonåren och är inte riktigt var de varit, därför slog vi till på en ny. Lastade till tänderna med vattendunkar, torr ved och annat nödvändigt traskade vi den sista biten upp till huset, pulkan funkade utmärkt men det gick inte helt lätt ändå. Vi hade ju knäpp-katten med...
Och är man en knäpp-katt (det är sagt med kärlek!) så blir man jätteglad att äntligen få komma ur bilen men helt skräcksagen när man kommer ut och inser att man är på okänd mark. Full fart tillbaka till bilen och eftersom dörren är stängd försöker man gömma sig under. Suck. Jag bar den det sprattlande kräket fram till huset medan stackars Sven fick släpa på allt annat. (Jag kände mig som en dam i en Hollywood-film som har en liten hund på armen medan mannen släpar alla väskor tre steg bakom. Fast det såg kanske inte så glamoröst ut när jag tänker på saken. Man får inte så fin figur överdragsbyxor och håret var verkligen inte perfekt...) Fram kom vi i alla fall. Katten lycklig in i huset och placerade sig bakom skorstenen vid mushålen. Vi var också lyckliga! En underbar, solig vinterdag med någon minusgrad. Fåglarna körde full vårkonsert i träden och lugnet från skogen svepte över oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar