Lite om vårt torp

Torpet byggdes 1841 av Carl Nilsson och tillhörde ett säteri i södra Östergötland. Det är en enkelstuga med stuga, sidokammare och kök på ca 30m2. Stugan var åretruntbostad till 1949 och hyrdes därefter ut som sommarstuga av säteriet.

1991, då tomten på drygt 2000 m2 styckades av och såldes, fanns förutom torpet ett dass, en ladugård, matkällare och brunn. Det är osäkert om den lilla arbetsboden som står där idag fanns före avstyckningen. Matkällaren hamnade tyvärr utanför tomten och är svårt förfallen. Marken är småländskt stenig och på tre sidor omgiven av planterad granskog, på den fjärde sidan ung aspskog.

Tomten är i stort sett röjd från skog men runt kanterna finns björk, lönn, rönn och ek. Där finns också diverse vildaplar och i alla fall ett gammalt äppleträd. Det finns många gamla bärbuskar: krusbär, hallon och vinbär, både röda och svarta. Det finns röda pioner vid stugan men annars saknas planerade rabatter.

Sedan avstyckningen och försäljningen har torpet haft en tysk och två danska ägare som vi vet om. Dessa har byggt till en friggebod som fungerar som gäststuga, dragit fram vatten från brunnen till huset, gjort ett litet, kaklat badrum i sidokammaren, inrett loftet till sovrum och därtill genomfört diverse renoveringsarbeten av mer eller mindre tveksam karaktär.

Det finns sommarvatten från egen brunn och el men ingen telefon och hjälplig mobiltäckning.

Vi är stolta ägare sedan maj 2011!

Hibiscus, det är jag det. Varför jag kallas det är en lång historia men att jag gillar blommor är ju inte så svårt att gissa. Nu är detta ingen blogg om blommor även om många av inläggen handlar om det utan om vårt torp, våra planer och drömmar och vårt arbete för att förverkliga dem.

lördag 4 augusti 2018

Med svalkan kommer arbetslusten!

Jag upplevde just en ovan känsla när jag satt och läste där ut. Jag frös! Det var längesedan. Det har dragit över flera åskväder på eftermiddagen och luften är härligt frisk. Allra bästa var att vi fick regn, hela 2 mm. Jubel och hänryckning! Jag är inte kräsen, varje droppe är en källa till glädje.

Redan i morse var det förhållandevis svalt så äntligen kom vi igång med sommarens projekt på allvar. (Det funkar inte att jobba när det är över 30 grader varmt. Det kan inte vara nyttigt på något vis!) Vi har ju bestämt oss för att flytta bort förrådsdelen som suttit ihop med friggeboden och försöka använda det till vedskjul på annan plats.

Så här såg det ut strax före åskan. Halvvägs och bitarna snyggt i ordning på det som en gång var en gräsmatta. Sen började det mullra och då gick det fort. In med allt i friggeboden (Jodå, alla bitar var ordentlig uppmärkta så det gjorde inte så mycket att det blir lite oordning) samtidigt som det sista plockades ner med en hiskelig fart.

Kvar blev bara en den gjutna kanten, mer om det en annan dag,











Och så har vi baxat över bottenbiten till den nya platsen. De gjutna plintarna har varit där ett tag nu och väntat på att det ska kunna gå att arbeta. Här har ni två torpare som är nöjda med sitt dagsverke! Och som kommer sova fullständigt ovaggade i natt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar