Lite om vårt torp

Torpet byggdes 1841 av Carl Nilsson och tillhörde ett säteri i södra Östergötland. Det är en enkelstuga med stuga, sidokammare och kök på ca 30m2. Stugan var åretruntbostad till 1949 och hyrdes därefter ut som sommarstuga av säteriet.

1991, då tomten på drygt 2000 m2 styckades av och såldes, fanns förutom torpet ett dass, en ladugård, matkällare och brunn. Det är osäkert om den lilla arbetsboden som står där idag fanns före avstyckningen. Matkällaren hamnade tyvärr utanför tomten och är svårt förfallen. Marken är småländskt stenig och på tre sidor omgiven av planterad granskog, på den fjärde sidan ung aspskog.

Tomten är i stort sett röjd från skog men runt kanterna finns björk, lönn, rönn och ek. Där finns också diverse vildaplar och i alla fall ett gammalt äppleträd. Det finns många gamla bärbuskar: krusbär, hallon och vinbär, både röda och svarta. Det finns röda pioner vid stugan men annars saknas planerade rabatter.

Sedan avstyckningen och försäljningen har torpet haft en tysk och två danska ägare som vi vet om. Dessa har byggt till en friggebod som fungerar som gäststuga, dragit fram vatten från brunnen till huset, gjort ett litet, kaklat badrum i sidokammaren, inrett loftet till sovrum och därtill genomfört diverse renoveringsarbeten av mer eller mindre tveksam karaktär.

Det finns sommarvatten från egen brunn och el men ingen telefon och hjälplig mobiltäckning.

Vi är stolta ägare sedan maj 2011!

Hibiscus, det är jag det. Varför jag kallas det är en lång historia men att jag gillar blommor är ju inte så svårt att gissa. Nu är detta ingen blogg om blommor även om många av inläggen handlar om det utan om vårt torp, våra planer och drömmar och vårt arbete för att förverkliga dem.

onsdag 18 maj 2016

Ett hem utan blommor är som kärlek utan kyssar, eller hur det nu var...

Det var ju en underbar Kristiflygarehelg vi hade!! Tänk att blev försommar just när de flest av oss var lediga. Och det blev förstås torp för hela slanten.

Tempot var lågt, vi ägnade oss mest åt att bli av med en ELAK hosta, men jag tyckte det såg lite tråkigt ut med alla döda flugor och spindelnät i fönstren när solen lyste in. Så när älsklingen åkte och handlade putsade jag lite fönster och insåg att där såg tomt ut. Inga blommor i fönstren. Så kan vi ju inte ha det! Snabbt meddelande till han i affären som, med ett leende, (Nej, jag såg det inte men jag HÖRDE leende) frågade försiktigt om vi inte kunde ta någon av de 157 växterna vi har hemma i stan? Hur tänkte han där? Det kan vi väl förstås inte! De har ju alla sin plats i våra djungelfönster. Basta.

Och som vanligt fick jag som jag ville, det måste väl beror på att jag alltid har rätt, eller? Det blev årets pelargon:

Caliente Pink är en urban tuffing som passar lika bra i hård stadsmiljö som i charmiga svenska sommarhem. Sorten blommar tacksamt oavsett om den får utstå hårda vindar, blöta kalla somrar eller stekhet Medelhavsvärme. 

Visst låter det som en utmärkt torpblomma? Och fin är den! (Det på brickan framför ska jag berätta om en annan dag.)








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar